Research-start

Idag besökte jag ett ställe som kommer att bli en av huvudkaraktärernas arbetsplats i bok nummer två; en fristående fortsättning på ”Nästan en familj”. Det känns fantastiskt inspirerande att ha tagit första steget i researchen, särskilt i en så intressant byggnad. Personalen var trevlig och tillmötesgående och dessutom fick jag höra att de har ett spöke sedan många år, hustrun till dåtidens direktör. När jag gick en runda kände jag precis var hon håller hus och fick bekräftelse på att det stämmer.
Perfekt! Nu blir det spännande att skriva synopsis (bokens handling och struktur i stora drag). Vi får se om jag blir öppen eller hemlig med vilket det verkliga stället är, som antingen kommer att beskrivas som i verkligheten eller bara fungera som inspiration.

Pappas pojke

rymdskeppVar så goda, en ministory:

Jag ser på Jesper där han sitter i pyjamas och högtidligt öppnar sin morgonpresent. Täcket korvar sig vid knäna och jag upptäcker att han vuxit ur de där byxorna. När hände det; hur har han hunnit bli så stor? Men bakom honom, vid huvudkudden, ser jag den luggslitna Apan med sina långa armar.
Fortsätt läsa ”Pappas pojke”

Strandbordet

StrandbordImorse kom en kvinna från resebyrån och berättade att rejäla stormbyar, regn och åska väntas till natten. Det mörka i horisonten ser ut att långsamt komma närmare så vi lär inte slippa undan, men jag tröstar mig med att det blir på natten och förhoppningsvis inte ska fördärva morgondagen, våra sista timmar på ön. Fortsätt läsa ”Strandbordet”

Bok nummer två

Outdoor writingJag har funderat på bok nummer två ett bra tag. Först trodde jag mig ha ett embryo till story i huvudet, men med tiden kände jag att något saknades. Jag var inte tillräckligt dragen till att börja skriva, trots att jag visste vilken typ av karaktärer som ska finnas med och hur de kan interagera. Det viktigaste för mig är någon form av personlig utveckling, nära skildringar av hur människor kan reagera och bete sig i olika situationer och något andligt/medialt/övernaturligt. Och spänning, såklart. I nämnda ordning.

Men idag kom jag på att spänningen nästan alltid kommer automatiskt när jag skriver, så istället för att fundera på och känna efter vilka ”högre mål” bok nummer två skulle kunna ha, borde jag tänka ut en spänningshistoria som jag efterhand fyller upp med resten. I så fall kanske det inte dröjer så länge förrän jag är igång med manus nummer två, trots att det krävs en hel del planering för att få pusslet att gå ihop på alla plan.

Vad är ni mest sugna på att läsa om?