Varför skriva en bok?

Outdoor writingJag tror att det märks om en författare inte känner någon form av passion för ämnet eller det som är tänkt att stråla igenom historien mellan raderna. Att bara vilja lämna något till eftervärlden, som är en drivkraft för många, försätter nog ingen i inspiration.

Det är stimulerande att jobba med något man har passion för, man mår bra av det. Dessutom kommer man in i ett flow och får lättare intryck från ett högre plan i rätt tid och på rätt plats, som kan göra att texten blir så bra som möjligt och intressant även för läsarna.

Men den som ”bara” vill lämna något till eftervärlden har det kanske som drivkraft i andra hand – det kan ju finnas en stark önskan om att förmedla något viktigt eller kärleksfullt till kommande generationer.

Hur tänker och känner ni?

Roman-embryo

Jag går en distanskurs om att skapa romankaraktärer. Det kan vara inspirerande avkoppling nu när ”Nästan en familj” är färdigskriven, tänkte jag och blundade för den stressande sidan.

Denna vecka skulle vi mejsla fram två personer, skriva några sidor om dem och även låta dem interagera med varandra. Det ville jag inte göra utan att först ha skissat upp ett scenario till en möjlig bok, men både tid och idéer saknades så nu har jag halkat efter.

Men … i kväll planerade jag faktiskt en scen som kan komma att bli huvudkonflikten i en ny bok. Ett roman-embryo! Återstår ”bara” att mejsla fram det som hör till själva kursen.

Visst är det något visst med att gå en kurs? Vilken har varit din kursfavorit?