Tillägg

Nästan en familjMin dotter har föreslagit ett tillägg som gör boken mer spännande på ett ställe i handlingen, och det vill jag förstås inte missunna läsarna. Dessutom har hon beställt mer ”intressant information” på ett annat ställe. Och jag som trodde mig vara klar förutom jakten på några möjliga skräpord till.

I lördags morse vaknade jag därför halv sex och kunde inte somna om trots att jag lagt mig bara fem timmar tidigare. Efter en halvtimme gick jag upp för att jobba med manuset en liten stund, men blev sittande i hela sex timmar! På söndagen blev det också sex timmar (18:00 – 00:30) och i går fyra (20:30 – 00:25).

Den nya texten kräver små ändringar i det som redan var ”klart”, och nu är det knappt fyra veckor tills allt måste vara klart om marginalerna inte ska försvinna. I mitten av februari ska texten sättas till tryckfärdigt format och sedan testläsas. Hoppas att jag känner mig nöjd när det blir dags.

Sättningen av inlagan (bokens innehåll) görs i InDesign av en person som är proffs på sådant, men baksidestexten och omslagets sidor har jag försökt få ordning på själv (se ovan) med hjälp av vänliga tyckare runtomkring. Den skimrande ramen på ryggen tog jag bort eftersom den kan förskjutas eller göra det för trångt eller rörigt.

Håll tummarna på att allt funkar och att jag får klart texterna i tid.

Bokomslaget

BokomslagetArbetet fortgår med bokomslaget. Framsidans illustration av Catrin Welz-Stein älskar jag än, trots att jag sett det varje dag.

Sedan förra inlägget i ämnet har skimret kring det blågröna fältet på baksidan blivit mindre gulaktigt. Och ryggen är klar, även den med skimrande ram.

En grafiker har i förbigående nämnt att ryggens ram är riskabel eftersom allt kan dra åt ena hållet och det då blir extra tydligt om den skulle hamna en bit in på framsidan. Hm … det blir en risk att diskutera med tryckeriet.

Jobbet med boken – för närvarande omslaget – visar sig vara som att lägga ett gigantiskt pussel av detaljer jag tidigare inte kände till. Som att bokstäverna L och J i boktiteln satt alltför nära varandra innan jag drog isär dem en aning efter tips från kunniga personer. Tack!

Just nu är jag nöjd och hoppas på det bästa – tills nya fina förbättringsförslag dimper ner. Konstruktiv kritik är alltid välkommet!

Extra kapitel

Om Nova
Ungefär halvvägs har jag nog kommit i jobbet att ta bort överflödiga ord som ”riktigt”, ”just”, ”lite” och så vidare i bokmanuset. Vi kan kalla det en sista granskning före den externa textgenomgången som ska göras före den externa sättningen av texten i ett särskilt illustrationsprogram.

Det är många steg att ta innan manuset blir till en bok. Efter sättningen ska allt dessutom korrekturläsas igen, eftersom det kan ha blivit fel vid avstavningar och sådant. Så har vi sättning av omslagets alla sidor när vi vet hur många sidor inlagan får.

Och vet ni vad? Nu har jag fått för mig att skriva ett kapitel till! Nova, en av personerna i manuset, knackade mig på axeln häromdagen och sa att hon vill visa upp sig en gång till innan det är dags för epilogen. Fräckt, va? Men det är kul också. Det var ett tag sedan jag skrev ny text och inte bara redigerade, så jag har saknat det.

Stresskänslan får jag blunda för. Det som återstår innan den 12 maj 2017 när boken släpps i handeln är alltså det nya kapitlet, ytterligare korrekturläsningar och sättning av inlaga och omslag. Det ska bestämmas var/hur böckerna ska tryckas, lagras och distribueras och därefter ska det utföras.

Releasefest vill jag också ordna och sedan blir det löpande registreringar och bokföring, försäljning via olika system samt personligen, kontakt och avtal med leverantörer, nätbokhandlare, fysiska butiker och återförsäljare. Flera bibliotek hoppas jag också på och det kräver insatser. Boksigneringar, säljbesök i butiker och marknadsföring står också på mitt rullande schema.

2017 blir förhoppningsvis ett annorlunda och spännande år, på ett positivt sätt, med ”Nästan en familj”.