Om medialitet

spiraltrappa

Medialitet innebär att man kan uppfatta högre energifrekvenser än de typiska nivåerna för våra fem tydligaste sinnen.

Människokroppen är främst inställd på att uppfatta och hantera den fysiska omgivningen eftersom det är absolut nödvändigt för överlevnad. Det är mycket lätt att glömma att vi har fler verktyg än så. En del av oss kan medvetet uppfatta och  kommunicera med andra medvetna själar på högre frekvenser. Vi har upptäckt att bortgångna såväl som levande personer och högfrekventa själar kan mötas i gemensamma zoner, där allt utom kroppen och dess mentala blockeringar kan röra sig fritt. Våra minnen, personligheter, högre syften, tankar och känslor tillhör inte  kroppen men färgas naturligtvis av dess psyke, gener, kemiska (o)balanser etc.

Vi fortsätter våra liv som de själar vi redan var när vi lämnar den fysiska världen. Som fria själar har vi förlorat den enkla möjligheten att påverka fysiska föremål och krama varandras kroppar, men vi är fortfarande medvetna. Dock bara på en något högre nivå istället för den som kontrollerades av kroppens kemiska balans. Vi fortsätter tänka och känna och kan fortfarande möta fysiskt levande personers själar, men har svårare för att kommunisera med deras fem lågfrekventa sinnen. Särskilt som de flesta inte är öppna för att det existerar någon själ – inte förrän de själva har gått bort och kämpar med samma sak.

Medialiteten varierar från person till person. Jag ser andevärlden, vilket är detsamma som att vara klärvoajant, och för mig visas bilderna inne i huvudet eller skenbart utanför, som hologram. Det kan liknas vid en film som visas fritt i rummet utan duk; lite genomskinlig men ändå tillräckligt klar. Samtidigt känner jag känslor och uppfattar tankar hos den själ som kommer på besök (bortgången eller levande).

Att känna det som att man har någon annans kropp kallas clairsentence. Jag känner mig kanske kortare och med stor byst samtidigt som jag blir lite sprallig inombords. Eller som en man med kostym, en aning reserverad mot främlingar. Kanske har jag skägg, en luftig frisyr eller har opererat ett knä.

Förutom att jag är klärvoajant och clairsentent får jag andra förnimmelser. Sådant jag plötsligt bara vet utan att förstå hur jag fick det till mig. Jag kan också se en del som ska hända i framtiden.

För att ta emot en så tydlig information som möjligt från andevärlden justerar jag hjärnvågornas frekvens med hjälp av meditation. Människan fungerar till vardags inom olika frekvensband; ett medan hon sover, ett annat i vaket tillstånd och ett tredje under meditation. Med hjälp av olika metoder kan vi tona in oss ytterligare under meditation, och de som saknar fysiska kroppar kan i sin tur gå ner lite i frekvens för att komma oss till mötes.

I början av min mediala resa hade jag sittningar med klienter som önskade kontakt med bortgångna personer, men det kräver mycket tid för identifiering och leder oftast till enkla samtal om sådant som redan är känt: ”Jag älskar dig och saknar dig så mycket”. Det underbara är förstås att det ger klienten ett bevis på liv efter döden, men numera ger jag enbart vägledning med stöd av andliga guider på frekvenser högre än de bortgångnas. Detta hjälper mig att se och förstå varje person och situation utifrån ett ”allvetande” perspektiv, fullt av kärlek men fritt från familjeband, som arbetar för det högsta bästa.

Mina lärare i fysisk medialitet, jämte olika kurser i energiarbete och andlig healing, har sedan 2002 bland andra varit Camilla Uddgren, Hasse Nyander och Madeleine Melchior.

Några ord från Camilla Uddgren:
Eva-Lena är med sin träffsäkerhet och ödmjukhet ett underbart medium. Hennes arbete genomsyras av genuinitet och professionalism. Jag kan med varm hand rekommendera hennes mediala arbete för de som söker andlig vägledning och healing.

Tillbaka till sidan om vägledning